Stå inför Ordet

I CENTRO står vi upp när lyssnar till läsningen av predikans bibeltext. Varför?

Vi är övertygade om att det vi gör med vår kropp påverkar oss mer än vi kanske tror. Vi är inte överförtjusta i tanken att gudstjänstens liturgi är fylld av massa ”kodade” ritualer med dold betydelse. Vi tror på gudstjänstens enkelhet att få komma samman som Guds folk för att tillbe, ta emot Guds Ord och gåvor och att låta Anden forma oss att följa Jesus i vår stad.

Men vi tror att det gör något med oss att ta emot bröd och vin varje vecka. Vi tror att det gör något med oss att tillsammans be med i texter ifrån Psaltaren. Vi tror att det gör något med oss att lyfta våra hjärtan och ibland också våra händer i tillbedjan inför Gud. På samma sätt tror vi att det gör något med oss att stå inför Guds Ord. Det är som att vi talar om för hela oss, vårt inre och vårt yttre, att orden vi hör är mer än alla andra ord vi hör under veckan. Vi ställer oss i respekt. Vi ställer oss också i förväntan. Förväntan att Ordet ska tala till oss. Forma oss. Ge oss liv.

Måste man stå upp? Nej. Men det är ändå något vi gillar, för vi tror att det påverkar oss, att låta Guds Ord få sticka ut bland alla andra ord.

Vår gudstjänst är ”designad” med Guds Ord centralt. Vi ber Ordet tillsammans i början av vår gudstjänst, vi står upp inför Ordet och lyssnar till Ordets förkunnelse i mitten av vår gudstjänst och vi låter Ordet få landa i våra hjärtan och förvandla våra liv i tillbedjan och i förbönen och utsändandet i slutat av vår gudstjänst.

Kristi kyrka är ett Ordets och Andens folk …
… det vill vi förkroppsliga och omfamna på alla sätt vi kan.

Vad kan det få för betydelse i ditt liv? Hur formas ditt liv av Ordet? På vilket sätt sticker Guds Ord ut (bland alla andra ord) i ditt liv? På vilket sätt talar du om för ”hela” dig att Guds Ord har högre prio och högre auktoritet än alla andra ord?

Det är frågor vi behöver (och vill) leva med – för vi tror att Guds Ord är liv för oss!

Kärlek/Jakob Rönnerfors

Mystery and care

Mystery and care: A reflection on “The Mothers of Jesus”

We often use the word ’mystery’ to refer to a situation or thing which seems to have no explanation, a situation or thing whose true significance seems to be hidden from us. When it comes to our approach to the biblical narrative, mystery remains a useful word because it reminds us that meaning is multi-layered, and that we possess a limited perspective that constrains our understanding.

To speak of mystery is to acknowledge that we do not have it all figured out, that God does not conform to our neat mental categories. (Thank God!) But to deem something as ’mystery’ should not be an excuse to shy away from the search for understanding. To the contrary, mystery is an invitation to appreciate the delicate and complex ways in which God makes Himself known to us. As I see it, mystery is not so much about deciphering an encrypted message with the help of some esoteric code accessible only to experienced theologians. Rather, it is more about awakening from our absentmindedness to the subtle yet profound reality of the presence of God. To me, therefore, abiding in the mystery of God’s presence is not so much an issue of knowing as it is an issue of caring.

In our sermon series ”The Mothers of Jesus,” we saw how destitute women such as Rahab, Ruth and Bathsheba forged improbable relations, overcame loss and abuse, saw their own lives turn into instruments of redemption, and became part of Jesus’ lineage. Their lives illustrate how what we care about is often more important than what we know. Notions of care are central to these women’s stories. Rahab did not know the God of the Israelites; she did not receive a revelation like Moses or Abraham. Yet she cared for the lives of the two spies, which counted for her as righteousness. Ruth did not know who the God of Naomi was, and yet she pledged allegiance to Him because she wanted to take care of her widowed mother-in-law. Bathsheba was a victim of the worst kind of abuse, yet she took care of David’s offspring.

It is a beautiful mystery how the stories of these women mingle with God’s redemptive story. That our lives are absorbed into the life of God, that our stories become enmeshed into God’s story is a mystery that first and foremost demands we answer the question: do we care?

Blogg written by: Ulises Navarro Aguiar

Listen to our preaching series on The mothers of Jesus [in Swedish].

Naturligt Övernaturligt

Kan det övernaturliga vara naturligt?

Snarare än ja och nej så är svaret på den frågan; det övernaturliga bör vara naturligt. I ett sådant påstående döljer sig två perspektiv. Dels perspektivet av att det bör vara naturligt att vi som kristna är med om och förväntar oss det övernaturliga. När man läser Bibeln i sin helhet, både GT och NT så ser vi hur Guds folk naturligt är med om den övernaturliga dimensionen. Vi ser det också i den tidiga församlingens framväxt beskrivet i Apostlagärningarna. Det övernaturliga var naturligt förekommande och de troende levde med en förväntan att det övernaturliga var naturligt.

Det andra perspektivet är hur vi tar oss an det övernaturliga. Det övernaturliga mår som bäst när det får ske i en naturlig miljö. Vi behöver inte pressa oss eller konstla till det, utan Anden verkar i och genom oss som troende oftast på ett alldeles naturligt sätt. När Paulus beskriver Andens gåvor så särskiljer han inte gåvor som vi skulle bedöma som mer naturliga från de som vi lätt bedömer som mer övernaturliga. Gåvor att vara generös, leda eller att tjäna andra blandas med gåvor att befria från onda andar, profetera och bota sjuka. Andens gåvor är gudomlig energi in i våra naturliga förmågor, ord och handlingar. Inte så att det är våra naturliga förmågor som är Andens gåvor. Men Andens gåvor är gudomlig energi som verkar i oss och genom våra naturliga handlingar och ord. Naturligt och övernaturligt.

Paulus slopar helt epiteten övernaturligt/naturligt när han undervisar om Andens gåvor i Nya Testamentets brev. Därför att ur Paulus perspektiv så är det övernaturliga helt enkelt tänkt att vara helt naturligt för oss som troende.

Vi bjuds av Anden in i detta liv.

Alltför ofta tror jag dock att vi som troende har en teoretisk bekännelse av att vi tror på Andens gåvor och på det övernaturliga. Men att vi i praktiken lever vi som om vi var cessationister (tron att det övernaturliga upphört). Andens gåvor och liv kommer inte trilla ner i knät på dig. Som vi redan sagt, vi förväntas att detta är naturligt för oss. Det är hög tid att vi som kristna och som kyrkor börjar att leva ut detta liv. Det sker högst naturligt i en böneatmosfär. Enskilt men kanske än hellre i gemenskap. När vi ber för varandra så är Anden verksam. Då kommer vi också att allsomoftast få uppleva hur Anden påtagligt börjar verka och tala genom oss. Att energi från Gud flödar genom våra händer när vi lägger dom på någon och ber till helande och förnyelse. Att Andens maningar och tilltal kommer till dig i bönen – och successivt så får vi lära oss att allt mer lyssna in Guds tilltal och växa i förmåga att förmedla tilltal på ett vist sätt. Allt så att det blir till uppbyggelse.

Jag tror på en förnyad härlighet över församlingen – där vi naturligt får ta oss an det övernaturliga. Det är oss givet och vi behöver inte kämpa – bara bejaka, vara öppna och leva ut Andens liv.

Undervisning på temat
Undervisningen från vår blogg på temat fokuserade att gå på djupet vad gäller Andens gåvor och Andens liv. Välkommen att ta del av undervisningen, två pass sprängfyllda med bibelundervisning och verkliga vittnesbörd ligger ute på podden och på vår hemsida. Lyssnar du via vår hemsida så kan du också ladda ner en studieguide för att enklare kunna hänga med och studera vidare själv. Lyssna nu >>

 

Guds rika välsignelse

Jakob Rönnerfors
Lead Pastor CENTRO

 

 

 

Imagine visiting a town at night that appears to have no lights, no televisions—not even alarm clocks. And then imagine learning that the town’s power supply is virtually infinite, but that no one in the town had thought to turn any of their electrical appliances on. Wouldn’t that town seem like a silly place to you? Yet the Church is all too often like that town. God has given us the power of His Spirit to fulfill His mission in the world, yet few Christians have even begun to depend on His power.

– Craig Keener

Möten med Jesus

Vi är i påsktiden. Vi har lämnat fastetiden bakom oss. Fastetiden som är en tid av förberedelse, att förbereda våra hjärtan på att ta emot påskens fantastiska budskap.

Ibland är saker svåra att ta in. Man kan resa till en fantastisk plats, och man tycker att man borde känna mer eller vara mer lycklig. Man har det så bra att det är svårt att ta in. Så kan det vara med påsken. Jesu självuppoffrande och självutgivande kärlek är så gränslöst fantastisk att det nästan är svårt att ta in. Fastetiden hjälper oss. Den gör kontrasten tydlig.

Nu är vi inne i 40 dagar av firande. Ända fram till pingst. (Självklart firar vi detta året om 🙂 ) Firande att Jesus har uppstått. Firande över att inte långfredagen fick sista ordet. Firande att påskdagen kom. Firande av att Jesus visade sig för kvinnorna, för lärjungarna osv. Och firande över att människor som du och jag än idag får möta den levande Jesus.

I evangelierna får människor möta den fysiskt uppståndne Jesus. Men än idag så får vi möta Jesus till vår inre människa. Möten som inte på något sätt skulle vara svagare eller ”sämre” … utan Jesus möter oss på djupet. Möten som ger en så stark övertygelse om att Jesus är uppstånden, att han är verklig och att han är vår frälsare.

På söndag (8/4) inleder vi vår nya serie ”Möten med Jesus”. Möten hämtade från Johannesevangeliet.

Och det fantastiska är att Jesus än idag möter människor, för första gången … men för oss som redan mött Honom så får vi möta honom gång på gång, i vårt vardagsliv, i vårt andaktsliv och inte minst tillsammans i gudstjänsten. För där vi samlas i hans namn, där är han mitt ibland oss!

Kärlek/

Jakob Rönnerfors
Lead Pastor CENTRO